förkyld
är riktigt less på den här förkylningen nu. det är tillräckligt jobbigt att andas utan den =( jag hoppas jag hinner bli frisk innan det är dags för förlossning. tänk er själva, allt tjat om hur viktigt det är med avslappnande andning, det är a och o, och så kan man knappt andas över huvud taget!! kalaskul! men om jag måste vänta nästan tre veckor till på förlossningen om jag vill va frisk först så struntar vi i det. jag har inget emot att inte kunna andas! =) det är bara att sätta igång!
magen har verkligen skumma saker för sig varje kväll nu. men bortsett från näst intill konstanta sammandragningar (enkla sammandragningar) så känner jag aldrig nå speciellt på dagtid. i förrgår kväll hade jag mensvärk i typ tre timmar i streck sen försvann det. i går kväll hade jag en lååång riktigt jobbig sammandragning, fortfarande smärtfri dock, men det kändes som att jag skulle sprängas i tusen bitar vilken sekund som helst! den höll på i typ två timmar (eller kom och gick, jag vet inte, kände ingen skillnad) och tillsammans med förkylningen så satt jag och flåsade som om jag sprungit maratonlopp eller nåt. men sen försvann det med.
och min kropp håller på att rasa ihop ännu mer, men där spelar väl förkylningen in också. det kändes som att det tog en timme att gå fram och tillbaks till ica. det va verkligen jobbigt att gå =( ungefär som efter jag va sådär sjuk i slutet av sommaren.
idag är det ju i alla fall dags för semla =) marcus har redan ätit en på jobb-fikat. ska ta mig en promenad till ica. pappa kanske är sugen på semla? ska höra efter. ska iaf försöka orka med nånting vettigt idag!
magen har verkligen skumma saker för sig varje kväll nu. men bortsett från näst intill konstanta sammandragningar (enkla sammandragningar) så känner jag aldrig nå speciellt på dagtid. i förrgår kväll hade jag mensvärk i typ tre timmar i streck sen försvann det. i går kväll hade jag en lååång riktigt jobbig sammandragning, fortfarande smärtfri dock, men det kändes som att jag skulle sprängas i tusen bitar vilken sekund som helst! den höll på i typ två timmar (eller kom och gick, jag vet inte, kände ingen skillnad) och tillsammans med förkylningen så satt jag och flåsade som om jag sprungit maratonlopp eller nåt. men sen försvann det med.
och min kropp håller på att rasa ihop ännu mer, men där spelar väl förkylningen in också. det kändes som att det tog en timme att gå fram och tillbaks till ica. det va verkligen jobbigt att gå =( ungefär som efter jag va sådär sjuk i slutet av sommaren.
idag är det ju i alla fall dags för semla =) marcus har redan ätit en på jobb-fikat. ska ta mig en promenad till ica. pappa kanske är sugen på semla? ska höra efter. ska iaf försöka orka med nånting vettigt idag!
Kommentarer
Trackback