Trött och less
Jag ser ingen framtid eller vart livet är på väg. Jag kan inte se något eget boende, ingen större bil, ingen rolig och givande sysselsättning, inga härliga familjesemestrar, inget bröllop, listan på saker jag inte ser kan göras oändlig...
Jag ser två underbara barn som jag vill ge allt. Men det går inte när huvudet är fullt av tankar som jag varken kan slå bort eller får tid att fundera på, och när hela kroppen rycker av frustration. Känner mig arg och irriterad var och varannan dag och det går ut över de små. Inte i form av ilska, absolut inte, men när jag leker med dom, gosar med dom, matar dom så är jag inte där till 100%. Jag är inte lika bra mamma som jag vill och vet att jag kan vara. Och det gör så ont i mig.
Har sovit dåligt länge nu. Minna somnar för att sen vakna och halvsova och gråta fram till 00 varje natt, gråter under natten och vaknar och gråter på morgonen. Ett tag vaknade Max kl 6 varje morgon ochville ha välling också. Trots den dåliga nattsömnen sover Minna fortfarande bara sina 2*30 minuter på dagtid. Ingen rast, ingen ro. Känns hemskt att säga det men det ska bli så skönt att Max börjar på dagis igen på måndag. Det är underbart att ha honom hemma och visserligen leker Max och Minna mycket tillsammans nu men han får inte göra av med så mycket energi som han behöver. Det har varit svårt att gå ut och leka de här veckorna han varit hemma. Han tycker inte riktigt om när det är så mycket snö, han vill att jag ska hjälpa honom att ta sig fram överallt och det går inte när jag måste bära på Minna hela tiden. Minna blir sur om hon måste sitta i vagnen efter hennes 30 minuters sömn och Max blir kinkig om jag inte kan hjälpa honom.
Vet att man måste ha mål att arbeta mot här i livet men det är inte lätt när man inte ens får fem minuter att sitta ner och försöka komma på vad man känner och vill.
Nej nu ska jag se till att vi får i oss ordentligt med frukost här.
Finns det något större mål i livet än att ge sina barn allt?
MICKIS-Du är en underbar mamma!!!!!!!!!!!!!!!
Kram
För eller senare kommer man på "rätt spår" igen och allting i livet ger sig självt! Sätter man upp mål blir det aldrig som man tänkt sig iallafall! du ska se att allt kommer att lösa sig, på ett eller annat sätt ändå!!
För första gången på många år är livet med oss igen och det känns som allt går på rätt spår för oss båda men det har ju inte alltid varit så!
Jag förstår att det känns motigt. Man kan inte alltid vara på topp, och när man känner att man varit nere en längre tid så blir det bara värre. Och det här med att behöve leva utan sol och värme gör ju saken inte bättre precis.
Försök att reda ut en sak i taget och sakta men säkert känna hur stenarna lättar från ditt hjärta. Koncentrera dig på EN sak! tex. "Nu ska jag ta reda på vad JAG, vill göra" plugga? isf till vad? är det möjligt? och sedan komma fram till något och bestämma sig för det eller ej. Så att du slipper tänka dom tankarna igen. Jobb? Vad vill jag göra? Vad finns det?
Och sedan arbeta mot sitt mål.
Nej, det är inte plättlätt... men det hjälper en att bena ut saker och ting.
Ring om du vill prata :-)
Kramar
Förstår precis hur du känner dig. Humöret går ju upp och ner och ibland kan jag känna att det bara finns jobb och familj, inget "jag" liksom. Har ingen hobby direkt och går upp på morgonen för att jobba och ta hand om barn. Självklart är det fantastiskt att man har ett jobb och en familj men det kan finnas ett tomrum. Hoppas på lite mer sol snart så att man kan slippa mörkret... Bara säg till om du hittar någon rolig eftermiddagsaktivitet så hänger jag på =). Stor kram! Du är grym!
Jag har känt samma sak som du i minst 6 månader. Ingen rast, ingen ro överhuvudtaget. Vi har sovit dåligt i över ett år, vilket gör det jättejobbigt för oss och vi får ingen tid tillsammans.
Jag har känt mej så frustrerad över min sitaution att inte ha ett jobb, att vara längst ner på stegen, outbildad och det finns noll pengar.
har dock känt att det har vänt nu efter jul. Det känns fantastiskt! Jag som du säger har mera energi även om vi fortfarande inte sover ett skit, men leker gärna med killarna och är mera närvarande.
Det kommer ovh går perioder hela tiden. Det suger och är skittrist men håll ut! Det vänder!
Kramar
Gympan är härute. Kostar 150 kr. Kändes som om det vsar ok att betala även om han inte vill gå :)
